Tankesmedjan Tillit © 2019

Skola i kris

Det är en allmän uppfattning att den svenska skolan är i kris.

  • Det råder lärarbrist. Om fem år kommer det att saknas 80.000 lärare enligt Skolverket. [ref 1]

  • Allt fler unga klarar inte skolan. Förra året gick 17,5 procent av eleverna i årskurs nio ut grundskolan utan fullständiga betyg. [ref 2]

  • Var tredje 16-åring lider av kronisk stress. [ref 3]

  • Antalet hemmasittare , alltså barn med mer än 10% problemtaisk frånvaro är över 50 000 enligt svar från skolor. Enligt kommunerna är siffran närmre 70 000. [ref 4]

Vi på tankesmedjan tillit bestämde oss för att fråga andra varför de tycker att skolan är i kris? Här är några av svaren:

“För att den inte anpassat sig till omvärldsförändringen under de senaste trettio åren.”

- Troed Troedson

“Skolan är i hög grad ritualiserad, och det moderna samhället är anti-ritualistiskt. Därför är skolan ett ständigt föremål för kritik och reformer. Genom upprepade reformer har den tid barn spenderar i skolan förlängts, samtidigt som tillvaron blivit allt mer strikt byråkratiskt reglerad. Därför är skolan en plåga för barn. Därför protesterar, såväl barn som föräldrar. (Ritualer behöver inte vara plågsamma.) Eftersom folk är idioter, tror de att skolan skall lösa alla möjliga problem i samhället. Därför uppfattar de samhällets kris, som skolans kris.”

- Sverker Lundin

 

“Barn, lärare och föräldrar blir sjuka av stress pga skolans icke-fungerande miljö och krav. Skolan anpassar sig inte utifrån elevernas behov och lust till lärande - Utan istället är det eleverna som ska anpassa sig efter skolans behov och krav för lärande. Skolan är fyrkantig och bygger på att alla ska fungera lika - vi är inte alla lika, vi lär oss olika och har olika behov.”

- Petra Smedborn

 

“Det förloras så himla mycket kunskap och talanger i skolan då man utgår ifrån att alla barn är lika, har samma behov, talang och har man inte det som normen krävs slås man lätt ut. Skolan bygger på ett belöning/bestraffningssystem och det innebär att aggressivitet utövas mot barnet. Och det hämmar barnets utveckling, inlärningsförmåga.

Det finns inte tillräckligt med utrymme för lek i skolan, vilket är så otroligt viktigt för lärandet och även för att skapa hälsosamma relationer, förtroende och tillit.”

- Maria Borell

 

“Något jag tänkt på senaste dagarna är varför det är så mycket fokus på allmänbildning och så lite valfrihet. Jag tycker inte att barn i grundskolan ska stöpas i samma form. De är väldigt olika och fungerar olika. Om man inte passar in i systemet så är det fel på en. Varför inte utgå mer från elevernas lust att lära? Jag vet att det är inte alla barn som klarar av för stor valfrihet heller, det passar inte alla, men varför måste alla likriktas? Till följd av att många elever känner sig dåliga istället för att fokusera på det som de är bra på?”

- Gunnar Fernlund

 

“Skolan har inte utvecklats med tiden, det är samma system som för 150 år sedan. Skolan uppvisar tydliga tecken på att vara en organisation i utförsbacke där bland annat byråkratin tilltar. Riktig förnyelse krävs.

Tvång/skolplikt gör att skolan har sina kunder (elever) garanterade via lag vilket gör att skolan som system inte behöver anstränga sig eller utvecklas med tiden. Skulle skolan behöva vara attraktiva för kunden (eleven) för att få de att komma dit så skulle de anstränga sig mer att vara roliga och bra.

Skolan gör lärandet tråkigt bland annat pga tvång och det eviga testandet för att kontrollera om barnen lärt sig.

Att lära sig nya saker är kul. Skolan missar att utnyttja sig av det.

Det sociala livet i skolan är tufft med allt för få vuxna förebilder och allt för mycket grupptryck som skapar stress.

De vuxna i skolan har mer rollen av vakter än att vara förebilder.”

- Magnus Drysén

 

“Den främsta anledningen, så som jag ser det, är ett snävt synsätt på olikheter. Det handlar om allt från genus till mognad. Utbildningen för att bli lärare lägger relativt stor kraft på att det finns olika sätt att lära och vi lär olika utifrån bla intresse men väl på plats i klassrummet så finns inget utrymme för vare sig vad man ska/bör lära sig eller hur man lär sig. DET är främsta anledningen till krisen. Och ett stort problem. Mallen som vi har passar en minoritet vilket indirekt innebär att vi försöker ändra på en majoritet som består av en uppsjö olika minoriteter.”

- My Reinhold

 

“Skolan är omodern och stelbent. Den utgår inte från modern kunskap om barns hjärnor eller människors olikheter. Man ligger efter jämfört med samhällets utveckling i övrigt. Många barn och unga genomskådar detta och tappar förtroendet. Skolan blir då meningslös. Prestige och auktoritet är viktigare än själva kunskapen.”

- Anna-Lena Utterström

 

“Tvång: skolan har en förlegad inlärningsmetod som skapar stress, press och ångest.

Miljö: en osund miljö för såväl lärare som elever pga mobbing, våld och trakasserier.

Orimliga förväntningar: den fyrkantiga lilla bilden av hur varje elev/barn/ungdom ska vara för att passa in.

I min värld finns det så många fler nackdelar med skolan.”

- Victoria Stridh

 

“Det finns inte tillräckligt med resurser till barn med särskilda behov. Alla som inte följer "det normala" faller utanför ramarna. Man får inte vara för snabb och inte för långsam. Man glömmer bort lärarna i debatten! De sitter inne med SÅ MYCKET kunskap och idéer om hur skolan kan förbättras, men ingen lyssnar på dem och hos lärarfacken verkar det som att högre lön är den viktigaste frågan (vilket de självklart är värda, flera gånger om!!) men det är ju bättre arbetsförhållanden som behövs för att stoppa lärarflykten. Det finns så mycket bra lärare och ju bättre desto sjukare, eftersom de bryr sig om så till den grad att de blir utbrända. Har sett det på nära håll, inte bara hos en (f.d.) lärare utan ett par till…”

- Susanne Nilsjö

 

“Några saker som jag tycker gör att det inte fungerar bra: För stora klasser. För få pedagoger. Snäva ramar för vilka elever som passar in (svårt om man är svag-/högpresterande, har diagnos, etc). Orimligt att alla elever ska vara intresserade av exakt samma sak vid samma tidpunkt, och att de ofta blir avbrutna för att byta ämne när de väl har kommit igång. Utgångspunkten är krav och disciplin istället för lust till lärande.”

- Mimmi Kvist